Varför klaras nästan inga bostadsinbrott upp i Sverige?

I Sverige klaras endast omkring 4 procent av alla bostadsinbrott upp. Det innebär att 96 av 100 drabbade hushåll aldrig får en gärningsperson identifierad. I jämförbara västeuropeiska länder som Finland, Tyskland och Schweiz är uppklaringsgraden ungefär sex gånger högre. Skillnaden beror på hur polisen och samhället valt att organisera sitt brottsförebyggande arbetet. 

Polisen prioriterar inte “vardagsbrott”

Ett inbrott innebär ett oönskat intrång i hemmet och orsakar ofta ett djupt trauma hos de drabbade. Händelsen skapar långvarig otrygghet och påverkar människors vardag långt efter att brottet begåtts. Trots detta behandlar samhället bostadsinbrott som ett så kallat vardagsbrott med låg prioritet.

Svensk polis har under lång tid tvingats prioritera grov och våldsrelaterad kriminalitet. Det är förvisso både rimligt och nödvändigt. Men konsekvensen är att mängdbrott som bostadsinbrott i praktiken har nedprioriterats.

I många fall inleds ingen aktiv utredning alls. Ärenden avslutas tidigt, ofta utan att brott kopplas samman i serier, utan att lokal kännedom utnyttjas och utan att teknisk bevisning analyseras systematiskt.

I länder som Finland och Tyskland finns fortfarande stabila strukturer för att hantera även vardagsbrott, med särskilt fokus på att identifiera och slå brottsserier snarare än att behandla varje inbrott som en isolerad händelse.

När låg uppklaringsgrad blir norm

En särskilt allvarlig effekt av utvecklingen i Sverige är att den låga uppklaringsgraden blivit självförstärkande. När få bostadsinbrott klaras upp sjunker förväntningarna på resultat. När förväntningarna sjunker prioriteras brottstypen ännu lägre, vilket i sin tur leder till ännu sämre utfall.

Ansvaret för det brottsförebyggande arbetet flyttas från samhället till individen, oavsett om man som hushåll aktivt valt det eller inte.

Vad betyder detta för dig som bor i villa eller lägenhet?

Detta innebär inte att man ska misstro polisen eller rättsstaten. Men det innebär att det inte är realistiskt att räkna med att ett bostadsinbrott klaras upp i efterhand.

Internationell forskning och praktisk erfarenhet visar samtidigt något viktigt. Bostadsinbrott är ett av de brott som är lättast att förebygga, men också ett av de brott som är svårast att utreda när det väl har skett.

Det är därför länder med högre uppklaringsgrad också lägger stort fokus på förebyggande insatser. Synliga skyddsåtgärder, lokal samverkan och snabb upptäckt minskar både antalet inbrott och brottens omfattning.

Individuellt brottsförebyggande fungerar, särskilt i kombination

Det mest effektiva skyddet mot bostadsinbrott är sällan en enskild åtgärd. Det är kombinationen av flera förebyggande insatser som gör skillnaden. Synliga hemlarm har en tydlig avskräckande effekt. Inbrottstjuvar väljer i hög grad bort objekt där risken för upptäckt är hög och där ett försök snabbt kan uppmärksammas.

Grannsamverkan spelar en viktig roll. När grannar känner igen varandras vanor och reagerar på avvikelser ökar risken markant för gärningspersonen. I praktiken är engagerade grannar ofta den snabbaste formen av upptäckt. Snabb lokal respons är också central. Ju tidigare ett inbrott uppmärksammas, desto större är sannolikheten att det avbryts eller aldrig fullföljs. Lösningar där larm och information kan delas lokalt förstärker denna effekt ytterligare.

Ett realistiskt synsätt på trygghet

På Safeland utgår vi från hur verkligheten faktiskt ser ut och det som fungerar. När uppklaringsgraden är låg blir förebyggande åtgärder ännu viktigare. Trygghet i dagens Sverige handlar därför inte om att ersätta samhällets ansvar, utan om att komplettera det, tillsammans med sina grannar och sitt närområde.

Kort sagt; Vi behöver skydda oss själva och hjälpa varandra.